Hopkrafsad under ett par bönepass på 247.
[Först ombads jag knåda ihop tre olika färger till en boll. Färgerna
låg huller om buller.]
Here goes:
“Ni har arbetat hårt för att bli lika intrasslade som den här bollen.
Ni är fulla av osäkerhet och villrådiga tankar.
Jag har lett er till den här punkten för att ni skall veta att jag är Herren.
Nu kommer en svår tid, en tid då ni stretar emot. Men jag skall avveckla ert trassel, jag är Herren.
Jag tar bort er ångest, jag tar bort era bördor, ni skall bli fria.
Nu skall ni bli mina vittnen, säger Herren.
Nu skall ni bli mina igen.
Var tålmodig, var tålmodig.
Jag är den som renar dig, jag bygger nytt.
Utan mig kan du inget göra, inte bli fri.
Förlita dig inte på ditt eget hjärta, för en människas hjärta är falskt och fullt av svek.
Förlita dig på mig, vila i min hand.
Gå dit jag sänder dig, sluta streta emot.
Välj att inte längre vandra ensam.
Se, här är min hand.
Nu är det du och jag. Nu är vi försonade.”
–
Ben